Yes, this is where I belong!
Aku masuk ke dalam kereta setelah di paksa Cik Tree, menuju ke Shah Alam. Mulut tak habis-habis mengomel betapa banyaknya urusan di kilang kertas yang perlu diselesaikan.. tapi nama pun kerja.. masakan pernah habis..
Sebaik sahaja melalui pintu gerbang besar, hati aku berdebar-debar. Melihat sahaja papan tanda fakulti..mulut aku terkunci rapat. Terus lupa segala serabut kerja.
Dengan lafaz bismillah, aku menjejak masuk ke ruang legar fakulti. Nothing change. And I sense a feel of belonging. I miss this place. Feels like I never left this place. It is just the way it suppose to be.
Seriously, seboleh2 aku tahan air mata sebelum sape2 boleh tengok.
Yes.. this is where I want to be.
Semoga Tuhan permudahkan jalanku..insyaAllah.
Semoga diberkati Allah selalu.
ReplyDeleteinsyaAllah.. terima kasih! :)
DeleteSy nmpak air mata bertakung...berkaca gituuuuu...
ReplyDelete